Kan ni förklara en sak för mig?
Hur kan det vara så att när allt är så jävla bra här i livet som det bara går
Så blir det jobbigt för det är så bra?
Liksom man får typ panik av det braiga
Alltså svårt att förklara vad jag menar, kan nog lätt misstolkas
Man man blir liksom rädd att det ska bli dåligt när de är så jävla bra liksom
För man vill ju bara att det ska fortsätta vara bra & man vill ju bara fortsätta att vara lycklig
Eller så gillar man inte att det är bra så man gör allt för att det ska kännas dåligt, jobbigt för att det ska vara som vanligt?
Man är liksom inte van vid så möe annat, man vill stå där och dingla i sin osäkerhet som man alltid gjort innan
Man inser nog inte att det faktiskt kan bli bra igen!
Love you! ♥
